Jag älskar burkar. I alla former och storlekar. Runda, raka, vita, svarta, gamla och nya. Mest gamla. De här godingarna hittade jag på ett sunkigt loppis i Sandviken. Efter lite prutande fick jag dem alla tre för 25 euro. Kan jag hjälpa att jag känner mig en smula glad för att jag såg precis samma burkar i tidningen Hembakat, där de betalat sjukt mycket mer? Nej, jag kan nog inte hjälpa det. Kvinnan i mig jublar över varje köp där priset är nersatt. Det har nog något med kromosonerna att göra. Shop-kromosonen, kanske.

Annonser