Ett år utan socker har jag förbundit mig till efter ca två minuters noggrann eftertanke. Efter 1 vecka har det gått bra förutom med två undantag…

hämta

Misstag #1: Gloria Jean’s iskaffe. Jag GISSADE att det fanns sirap i denna himmelska kreation och frågade misstänksamt kassörskan som skakade på huvudet medan hon stavade mitt namn ”Frina”. Jag betalade glatt, men leendet stelnade i takt med att baristan pumpade ut en vit smörja ur en flaska med domedagstexten CANE SUGAR på i min mugg. Suck. Jag drack ändå. Guilty of charge.

hämta (1)

Misstag #2: Grynost med tomatsalsa. Grynosten vars bäst före-datum gjorde att den såldes för 84 cent hamnade kvickt i min mage. Sekunderna därefter insåg jag att tomatsalsan innehöll socker. Bajs.

images (3)

Varför späka sig med regler under ett helt år?

För att jag mår bäst utan socker. Aldrig mår jag så illa som efter att ha ätit lite för mycket sötsaker. Det beror troligen också på vetemjölet, men jag tror att även sockret gör sitt till. Och vad ska man egentligen med socker till? Det innehåller INGENTING som min kropp behöver.

För att när jag en gång börjar äta socker kan jag inte sluta. Jag trycker i mig sötsaker som om jag var rädd att bli utan och jag tänker konstant på att äta sötsaker. För mig är det allt eller inget när det gäller socker. Och jag mår bäst och trivs bäst med mig själv när det är ”inget” som gäller, visar tidigare erfarenheter.

Och för att jag kan. Jag är vuxen nu och får göra mina egna beslut. Ibland är impulsbeslut de bästa – eller de sämsta. Det får vi se 2 april nästa år då strejken tar slut.

PS. bilderna har jag googlat

Annonser